Ja nu var det ju några dagar sen sist men nu är det dags igen.
Det har varit ganska lugnt sen vi kom hem från Uppsala första gången. Grimm har varit på dagis och har äntligen fått en egen assistent som ska hjälpa honom där och hålla i hans träning och utveckling. Vi har även fått en ny handläggare på SOC som ska ta hand om och utreda alla orosanmälningar som sjukhuset har skickat in. Hon var hem till oss och ville höra våran version först innan hon började sin utredning för hon ville inte ha förutfattade meningar om oss, det är nog första gången det händer. Vi berättade hela historien i korta drag och mer detaljerat om vad som har hänt sedan vi fick komma hem med Grimm. när vi hade berättat färdigt så var hon alldeles stum, hon tyckte det var förskräckligt att något sådant kunnat hända, enligt henne så har SOC hanterat alltihop felaktigt från början. Hon berättade att man i vanliga fall inte utreder föräldrar till barn som är mindre än ett år om det inte finns väldigt speciella skäl, så den utredningen skulle ha lagts ner direkt efter samtal med oss. Hon tyckte även att sjukhuset gjorde fel som ens skickade in en sådan anmälan till att börja med, enligt henne så skulle dom hjälpt oss på alla sätt och inte trycka ner oss som dom gjorde. Det hela slutade med att hon skulle kolla igenom allt som dokumenterats och återkomma till oss efteråt. För ett par dagar sedan så ringde hon och ville träffa mig för att gå igenom utredningsplanen, då var vi på väg till sjukhuset med Grimm för han var förkyld och hade feber så då kunde jag inte komma dit. Vi hade tur och fick åka hem dagen efter med Grimm och han även med barnhabiliteringen med Idun och Grimm. Så jag ringde till henne dagen efter vi kommit hem och var ner och pratade, hon tyckte att anmälningarna som kommit in för helt onödiga och saknade substans, hon fick känslan av att dom gjorde anmälningarna för att baktala oss snarare än för Grimm verkligen for illa. Vi gick igenom anmälningarna och jag fick chans och ge min syn på dem och sen pratade vi om Grimms fortsatta utveckling och vad jag trodde skulle behövas för att han skulle både utvecklas och gå upp i vikt. Jag berättade för henne hur sjukhuset resonerar kring Grimms tarm och hur jag samt dagis, SOS och habiliteringen resonerade. Sjukhuset vill inte pröva Grimms tarm för dom anser att den är för skör men för att dom ska kunna bevisa det så måste tarmen testas. Vi och andra sidan tycker att Grimm ska få börja äta riktigt och att det opereras in en knapp på magen för att kunna fylla på med näringsdryck den vägen, allt för att Grimm ska få tillräckligt med näring för att utvecklas och gå upp i vikt. Tillslut så kom vi fram till att hon skulle kolla möjligheterna att låta ett utomstående sjukhus göra en bedömning av Grimms tarm och dess förmåga samt att hon även skulle kolla närmare på tidigare utredning och se vad vi kan göra med den, kan bli en IVO anmälan av det.
Sen har vi ju varit på Barnhabiliteringen med Idun och Grimm för en inledande läkarundersökning på Idun inför eventuell utredning. Efter undersökning av Idun så bestämdes det att Idun ska utredas för sin litenhet och för att hon ligger så långt efter i utvecklingen. Vi diskuterade även Grimm och dom hade fått svar på Genetikprovet så nu vet vi vad Grimms grunddiagnos är, det är något som heter Q7 multiple syndrom och innebär att Grimm har extra arvsmassa på den sjunde kromosomen. Detta medför då en ökad risk för autism och ADHD plus en hel rad andra diagnoser, så Grimm kommer att utredas för autism och utvecklingsstörning. Sedan tog dom samma prov på Idun och även på oss för att se vilken av oss som är bäraren av genen.
Nä nu orkar jag inte skriva mer, fler uppdateringar följer senare.
Ha ett bart Underliv!
PussPuss!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar